Nu kallar vi in det tunga artilleriet




Jungman tackar inte nej till nåt som går att tugga (eller svälja helt). Men ju godare smak desto större motivation. Och ju närmare människomat vi kommer, ja desto bättre smakar det tycker Jungman. 

Vi har börjat träna lite mer på allvar nu. Ensamträning, trimbordsträning, kontakt, koppel, sitt, vänta och lite "sök". Det går fort. Han lär sig otroligt fort! Och ännu snabbare lär han sig med falukorv. Eller som idag: KÖTTBULLE. 

En pyttebit Frolic duger nog inte så länge till...

Snö.

Först läskigt, sen väldigt väldigt kul! Jungman och hans husse röjer på innergården. Jag börjar undra om inte Lille Skutt hade varit ett mer passande namn på vår pudel?

 

Om någon undrar varför det hänger ett koppel efter Jungman så är det för att han gärna vill slinka in bland buskarna för att käka nerfallna talgbollar. Tydligen är talgbollar det godaste som finns - trots att matte får en smärre hjärtinfarkt och ringer veterinären i panik efter att valpy satt i sig fågelmaten... Har man tur hinner man få tag på kopplet innan han försvunnit allt för långt in bland taggbuskarna... Om man har tur asså. 

Mer väder

Nu har Jungman bekantat sig med snön på ett djupare plan. Igår och inatt var det mest ett jävla otyg, verkade han tycka när vi gick ut för kiss och bajs.

Imorse fick han leka i hyfsat djup snö på baksidan och det var lika kul som att härja på gräs, grus, eller asfalt. Hans löpstil förvandlades till skutt eftersom snön var lite för djup för att springa som vanligt. Och då ska man väl säga att hans normala löpsteg är av skuttande karaktär.

Nu sover han igen. Oh, life is sweet!

Ja. just det. Det är rätt gött med snö när man ska plocka bajset som blir väl definierat mot underlaget och lätt att "få tag i".

Lilla vovven

Han ser inte mycket ut för världen när han försöker undvika regnet genom att sätta sig vid närmsta buske. Alltså, inte under busken utan bredvid. Och den där reflexvästen gör ju inte direkt saken bättre.

Men hörni, Han väger 8,6 kilo och är elva veckor.

Det finns inga dåliga väder...


... det finns bara dåliga kläder. Vi försöker intala oss att det är så i alla fall för ut måste man ju nu. Hundägarens lott. I vått och torrt. Jungman håller inte med, som ni vet. Han tycker att det är mycket bättre att vara inne när det regnar på det här obehagliga sättet. Lite kiss och bajs på hallmattan, skulle det vara så farligt?!

Och som om det inte vore nog med regn, kyla och stormvindar. Han måste ha på sig den här pinsamma reflexvästen också!!! Stackars Jungman. Fast utan västen blir han så gott som osynlig i mörkret. Brun pudel + mörker + buskage = orolig matte som inte hittar sin hund (som för övrigt ser ut som en liten gorilla i den här outfiten, eller hur?) 


När vi ska ut så sätter han sig demonstrativt precis innanför ytterdörren och rör inte en fena. Vi får locka, muta, bära och hålla på för att få ut honom i ovädret. Väl ute är det dock inte lika jobbigt...


... inte när husse är med och leker ta fatt. Full fart framåt! Skutta, hoppa och dyka i löv!



Då är det prima liv. Och när husse tar fram den roliga handsken i snöre - ja, då pikar livet. 


Matte däremot. Hon är inte lika nöjd kan jag meddela. Fleece från topp till tå men fryser arslet av sig ändå...

Hösten

Det här med Jungman och regnet var tydligen en sk issue för både husse och matte eftersom vi bägge, oberoende av varandra, skrivit om det.

Okej. Då vet vi. Och skärper oss.

Regn, rusk etc

Allt har gått som en dans med Jungman. Alltså, verkligen. Nu har vi bott ihop i två veckor och allt bara flyter på. Mat, resor, besök, nattsömn. You name it! Jungman tar det med ro.

Nu har det första gnället kommit. Han gillar inte att gå ut i regnet, vilket man kan förstå. Jag gillar inte heller att gå ut i regnet. Men så var det ju det här med att kissa och bajsa. Ni vet, bimbim och bumbum.

Jaja. Tveksamt ut, acceptera detta helvetes regn, tömma blåsa och eventuellt tarm och så springa in igen. C'est la vie.

Sen är det bara att ta ett chill pill igen.


Inte en chans...

... att Jungman går ut i onödan när det regnar, blåser och är kallt. Att sätta ner sina små (...eeeh, enorma är kanske mer korrekt...) tassar i vått och äckligt gräs. Nope. Och det här med att kissa på asfalt?! Nä, det duger inte. Istället ägnar han sig åt att sova gulligt och värma mina fötter när jag sitter och jobbar. 


Funny story. Inatt när jag var ute för att rasta Jungman regnade det ganska mycket. Jungman löste situationen genom att sitta under en buske tills matte tröttnade och gick in. Väl inne i trapphuset gick det finfint att både kissa och bajsa. Torrt och varmt - fast inte inne i lägenheten! WIN, tyckte Jungman. Sådär, tyckte jag... 

Favoritsovläge

Jungman föredrar halva i och halva utanför sängen...

Åkdon

Nu har Jungman varit hos oss i två veckor. Hittills har han åkt bil, buss, tvärbana och tunnelbana.

Han tar det hyfsat piano. Ibland sitter han på golvet, ibland i knät.

Söndag på Söder.

Idag gjorde vi Södermalm med Jungman. Tunnelbana är numer inte ett problem. Jungman går på och av själv och sitter fint på golvet om det inte är för mycket folk. Fast idag satt han i mitt knä. 


Jag och Petter inledde med att inhandla fodrade gummistövlar och varsin fleecetröja. Hej hundägarmode och hejdå glamour. Jungman fick följa med in i affären vilket han såklart skötte med bravur. 

Efter shoppingen träffade vi upp Matilda och Jungmans extramatte Camilla i Skrapan. Människorna fikade... 


...och Jungman sov under bordet i vanlig ordning. Så otroligt glad över att vår valp har så lätt för att koppla av. Han är verkligen en pudel med den omtalade "av- och påknappen". Än så länge...



Efter fika gick vi till Nytorget där Jungman fick middag och en mysstund i extramattes knä. 


Och sen tog Petter fram Jungmans roligaste utomhusleksak. En gammal handske i ett snöre. 


Bita i handske, dra i handske, springa med handske, etcetera med handske... 


Petter är rätt mallig över sin hund. 


Efter lekstunden i parken gick vi och köpte dumplings till människorna och sen gick vi hem till Camilla. Som bilden visar är Jungman lite extra förtjust i sin matte. (Jo, det är han.) 


Vi åt goda goda dumplings och drack te. Allt medan Jungman som vanligt tog det chill. Jungman, han älskar att chilla han. 



Jag ger dig min morgon


Husse <3 Jungman

Lördag!

Picknick, kalas för Malin 4 år, hela tjocka släkten och lek med Kasper... eller... Jungman ville leka. Kasper ville äta kaksmulor.

Efter kalaset körde Petter lite högläsning ur Harry Potter 2 för kidsen medan Jungman softade under bordet hemma hos Kajsa & Peter. En ganska cool hund vi har. Än så länge...

7,6 kilo? Redan?!

Idag har jag jobbat hemma. Jungman har inte jobbat, han har mest agerat fotvärmare samt umgåtts med sin nya grisleksak. På eftermiddagen gjorde vi ett besök på hundaffären i Hornstull. Där fanns en våg och Jungman vägde in på 7,6 kilo. Jisses, vad han växer!!! 

Efter hundaffären tog vi med oss husse och gick till Liljeholmsgallerian. Där fick Jungman en alldeles egen, ny och fin fotboll. 

Vi fick också en hel del "blickar" och två damer stannade länge för att prata med oss.  Det är nämligen många som vill prata med en när man är såhär söt. 


Ja, och Jungman är också söt. Förstås. 

Jaja, han är bara tio veckor

Jungman bajsade samma konsistens som kossorna. Och samma mängd. På hallgolvet. Och jag klev i det när jag skulle ta ut honom vid trerycket. Det var lite "sådär".

Och så vaknade han inatt och kräktes. Mest gräs.

Man hade ju velat resonera lite med honom och ba: Ja, men nu ser du vad som händer om du äter från gräshögarna som gräsklipparen lämnat kvar. Jag sa det redan tidigare när du var där och mumsade. Kommer du ihåg att jag sa att det inte är bra att äta så mycket gräs? Kommer du ihåg att du blev sur när jag tog ut en gräsboll ur munnen på dig? Förstår du nu?

Nu ligger han nytvättad, fönad och borstad på golvet med sitt grisöra och tycker att livet är helt okej.

Idag blir han 10 veckor!

Jag klippte en klo för långt in på Jungman. Det kom lite blod och jag hann tänka TRAUMA-TRAUMA-TRAUMA med blinkade varningslampor och sirener. Men Jungman brydde sig inte. Alltså verkligen inte. Han väntade lugnt på att jag skulle klippa klart på alla tassarna.

Jaja. Lite blodstillande pulver och så fick husse känna sig som en häxdoktor. Ni vet, lägg en knivsudd av malen njure från en brunstig get på såret när månen står i nedan så ska det onda svettas ur kroppen.

Typ.

Nu sover han vid mina fötter, under bordet, Jungman-style.

Mvh, stolt matte

Igår var jag och Jungman ute i stora vida världen. Vi åkte tunnelbana till husses jobb på Södra Teatern!

Tunnelbana var ingen som helst match för Jungman som softade i mitt knä hela vägen till Slussen (4 stationer alltså) och sen knatade fot som ett lydnadsproffs upp för Hökens Gata. På Södra Teatern fanns det snälla tanter och farbröder och ett kontor där man kunde sova en stund. Husses kontor. Som även kallas "Kaptenshytten". Passande, tyckte Jungman.

På hemvägen var Jungman så trött att han somnade på t-banan och vi kan väl därmed kalla det här med tunnebaneträning färdigt?!

Idag har äventyren fortsatt med bilfärd och middag hemma hos Petter pappa Rolf och hans sambo Eva. Inga problem det heller! Men det var inte bara Rolf och Eva vi hälsade på. Vi träffade även Kasper och Lakrits, Rolf och Evas gårdshund och jaktlabrador. Lite läskigt först, men sen bara skoj. Jungman kaxade till sig och lekte fint med den stora snälla labben!

Jungman fick också låna lite fina saker av Eva.
- ett bilbälte som vi provade genast med gott resultat
- en röd sele som passade nästan perfekt
...och en clicker som typ revolutionerade min värld litegrann. HÄR SKA CLICKERTRÄNAS!



Jungman verkade tycka att detta var en toppenkväll som allra bäst avslutas med... en vilning. 


Och Rolf passade på att filma lite av det allra första mötet mellan dogsen! 



Inte ens lunchdags

Gemensamma aktiviteter:

  • morgontoalett
  • frukost
  • trim av tassar, nos och röv
  • dragkamp
  • sprinter
  • badkarsträning
  • ensamträning
  • koppelpromenad längs huset

Egna aktiviteter (Jungman):

  • sova under bordet
  • äta snigel

Egna aktiviteter (husse):

  • sova på soffan

Ja, det var nog "det hele".

Va?! Ska jag kissa ute?! Nu?


I morse sa jag stolt till min man att "Jungman nog är rumsren nu". En minut senare gick jag ut i hallen och hittade en styck bajskorv och en styck kisspöl. Notera att detta skedde 5 minuter efter att vi varit ute på morgonpromenad. 

Tur att han är så söt. 

Intresseklubben antecknar



Karin jobbar hemifrån och jag går till jobbet. Jungman ba: Jaha?

Jungman bland Salikons rosor


 
Han letar väl efter Ruff och Duff, I guess.

På upptäcktsfärd.

Dagens inlägg illustreras inte med några bilder eftersom jag glömde ta med mig mobilen på promenaden. Vänta nu här! Glömde Karin att ta med sig mobilen?!?! Ja, det har aldrig hänt förut. Redan lär Jungman mig att balansera mellan business och pleasure. Win.

I alla fall. Idag har vi tagit sovmorgon. Jungman hittade vårt megastora duntäcke som för natten låg på golvet brevid sängen och där låg han och drog sig till halv nio! Efter den sköna sömnen käkade vi frukost (inte Jungman dock, han va "inte sugen") och sen gav vi oss ut på upptäcktsfärd.

Vi var i Liljeholmsgallerian och tittade, vi gick över tunnelbaneperrongen (idag var den inte ett dugg läskig, hög svansföring hela tiden) och sen gick vi upp och tog tvärbanan en station. Jungman satt i husses knä och det va inga som helst problem. Efter tågresan lekte vi på en stor gräsmatta och tog en kort promenad. Jungman blev buren lite då och då.

Dom säger att man märker när hundvalpen blir trött. Jag tror inte det. Jungman märker nämligen inte när han är trött! Så vi gissar och bär.

När vi var nästan hemma igen träffade vi en arg chihuahua. Den morrade och skällde så att Jungman flög bakåt med svansen mellan benen. Otäck liten sak det där!

Väl hemma käkade Jungman sin färskfoderlunch på nolltid (NU var han tydligen hungrig...) och nu ligger han utslagen vid mina fötter.

Kanske är det dags att gå ner till 3 matningar per dag istället för 4?

När matte dammsuger bryr han sig...

 
...inte det minsta.

På nya äventyr med Husse.

Dagens nya upplevelser: fotbollsspelare, hitta smulor på golvet (manna från himlen, tänkte nog Jungman), rottweiler på avstånd, barnvagn, tunnelbaneperrong, fler besökare och Liljeholmens torg. Och så skog, vatten och ankor. Allt upplevt av en helcool liten pudel.

Här är husse och Jungman vid vår lilla sjö.





Under.

Favoritsovplats. Under saker. 

Fredag!

Idag har vi haft stora äventyrsdagen. Vi har lekt på innergården, gått promenad i Nybohovsbacken och provat att åka hissbana. Det va spännande och inte alls läskigt. Sen gick vi ner till tunnelbanan och hängde lite vid spärrarna. Jungman höll svansen högt och verkade tycka att det var lika delar kul och märkligt. 

Ny lärdom: när man har en gullig liten pudel vill alla. ALLA. prata med en. Jag vet inte hur många människor som stanna upp och "ooooh, aaaah" över vår lilla valp. Ganska många! 

Här är han med Husse bland löven i Nybohovsbacken. 


Efter äventyret gick vi hem och Jungman hade lite valpryck (springa runt som en tossing i lägenheten) innan han tvärdäckade vid mina fötter medan jag jobbade. 

Lite senare på eftermiddagen kom min syrra och hennes familj på besök. Vi träffades ute på innergården. Jag var lite nojjig eftersom Jungman inte  träffat så många barn tidigare. Men det gick så bra! Han skällde lite först, men viftade hela tiden på svansen och gjorde "lek-med-mig-nigningar". Efter en stund gick vi in och fikade och då softade Jungman under bordet. Efter fikat gick det som smort. Han lekte fint med barnen och var allmänt gullig. 

Alla dom här nya nunorna fick Jungman lära känna idag: 


Nu har han nåt slags ryck igen. Jag tänker övertrött? Typisk valp? Han skäller lite, springer runt varvat med att ligga still och vila i ca fem sekunder. Tips någon? 

Han har dessutom hicka. 

Ghost dog

Note to self: stäng av blixten.

Det blev en björn?!

Nu är han badad, hårblåst och kammad. Eller ja... typ kammad. Jag är helt svettig. Det var lite av en kamp där både jag och Petter fick hjälpas åt med att få Jungman torr efter badet. Hårtork var ingen favorit direkt. Fy farao tyckte Jungman och fy farao tyckte jag. Men ren blev han och torr och... fluffig... Vi har plötsligt en brunbjörn i hemmet! En brunbjörn som luktar schampoo istället för valpkiss!

Men nu ligger Jungman däckad vid mina fötter.
Och jag är tydligen förlåten för det där hemska badandet.

Idag har vi tränat på att gå i koppel och gå själv in genom porten (trots den läskiga automatiska portöppnare!). I morgon ska vi träna på att åka hissbana och träffa barn. Barnen har fått följande instruktioner: jaga inte, följ inte efter, låt Jungman komma fram till dig och bli inte ledsen om han inte vågar.

Jungmans instruktioner? Jag ba "va gullig". Han ba "lätt".

löv löv.

Jungman älskar löv. Helst torra löv som blåser i vinden, men finns inte det går det bra att plocka dom direkt av busken också. Han tuggar på dom, jagar dom, hoppar på dom... Här är han i full aktion bland höstlöven!









Förutom en äventyrlig promenad har Jungman också hunnit med att bli vettskrämd av den automatiska portöppnare, bli hastigt upplyft av mig för att det kommit hundar, misslyckats med att få ut godisarna ur en toarulle, lekt med nya fina tygleksaken och mina skosnören samt varit ensam i teverummet när jag gick på toa. Han pep inte.

I eftermiddag blir det kanske bad. Om matte vågar.